Så vill vi hjälpa barn och unga att må bättre.

Så vill vi hjälpa barn och unga att må bättre. Alltfler unga mår psykiskt dåligt. Det kan handla om allt från skolstress och coronaoro till ensamhet, depression och svåra psykiatriska diagnoser. Några behöver kanske bara en vuxen som finns till hands och lyssnar. Andra behöver mycket hjälp från skolan, socialtjänsten eller vården.

VIKTIGT MED EN BRA SKOLA

Skolan som skydd. Barn som klarar grundskolan har bättre förutsättningar att uppnå sina mål resten av livet. Att gå till skolan varje dag – och att trivas där – är kanske det viktigaste för att må bra som ung. Kunskap, rutiner, positiva förväntningar och ett socialt sammanhang är starka skydd mot psykisk ohälsa. Skolan, socialtjänsten och BUP måste samarbeta för att hjälpa hemmasittare tillbaka till skolan.

Stöd i skolan. Barn är olika och har olika behov. Många unga som mår psykiskt dåligt, har tyvärr fått otillräckligt stöd i skolan. Och många föräldrar får kämpa för att få den hjälp som deras barn behöver. Så ska det inte vara. Särskilda undervisningsgrupper ska finnas på alla skolor där det finns elever som behöver det. Resursgrupper ska finnas lokalt, där personal med flera olika kompetenser kan stötta elever med stora behov som inte kan tillgodoses på deras hemskola. De fristående skolorna är ett viktigt komplement till det särskilda stödet som finns inom de kommunala skolorna. Elever med mycket omfattande behov av särskilt stöd, ska kunna få undervisning i högspecialiserade grupper.

NÄRMARE TILL HJÄLPEN

Tillgänglig vård. På vårdcentralerna och ungdomsmottagningarna får unga människor råd och stöd, och hjälp att ta sig vidare i vården om det behövs. Just nu utvecklas vårdcentralernas mottagning av unga med olika psykiska problem, så att de ska få den hjälp de behöver. Där ska alla ungdomar vara välkomna, så det är viktigt att tolk finns när det behövs. Vården ska också fortsätta utveckla digitala kontaktvägar, så att hjälpen aldrig är mer än ett knapptryck bort.

Elevhälsan stärks. Det ska vara enkelt att få hjälp för den som mår dåligt. I Vallentunas budget görs på Liberalernas initiativ från nästa år en satsning på tre miljoner under tre år till elevhälsan för att stärka den psykiska hälsan hos eleverna. Dessutom får socialnämnden medel för att motverka bl.a. psykisk ohälsa.

Bättre samarbete. Skola, socialtjänst och sjukvård ska samarbeta bättre för att hjälpa barn och unga, så att de får den hjälp de behöver. Flera verksamheter för barns och ungas vård och psykiska hälsa, som t.ex. Maria Ungdom och den psykiatriska barnakuten, ska samlas på en adress.

BÖRJA TIDIGT

Hembesök. Genom att göra hembesök hos nyblivna föräldrar, kan man fånga upp deras oro och behov av stöd som annars skulle kunna leda till psykisk ohälsa i ett senare skede. På så sätt kan familjer tidigt få stöd från föräldrarådgivare, socialtjänst, förskola och skola. Det är viktigt att arbeta förebyggande och uppsökande.

Mer rörelse. Barn har rätt till rörelse och hälsa. De som tidigt upptäcker glädjen med att röra på sig, klarar oftare skolan och mår bättre – både fysiskt och psykiskt. Alla skolgårdar ska ge möjlighet till lek och rörelse, oavsett om skolgården är stor eller liten.

VÅGA PRATA OM DET SVÅRASTE

Skydda barn mot våld. Att växa upp med våld i familjen sätter djupa spår i både kropp och själ. Det är en av samhällets viktigaste uppgifter att skydda barn som far illa hemma. Ett nära samarbete mellan skola, socialtjänst och polis är viktigt. Liksom att det finns särskilda team som är specialiserade på att utreda och förhöra barn när brott misstänks.

Sprid kunskap. Det är inte farligt att prata om självmord – tvärtom, det är bristen på samtalsstöd som kan vara dödlig. I Stockholm samarbetar Karolinska institutet med länets högstadieskolor för att nå ut till elever med kunskap om psykisk hälsa och självmordsprevention. 

Så vill vi hjälpa barn och unga att må bättre.

Läs mer om Vallentunaliberalernas politik här.