Integration och jämlikhet – fakta och insikter från TRIS

Liberalerna Vallentunas andra medlemsmöte den 15:e juni ägnades åt jämställdhet och integration, områden som vi både kan och borde satsa mer på på nationell och såväl som lokal nivå. För att bli bättre på det behöver vi mer kunskap om hur till exempel hedersförtryck ser ut, vilka uttryck den tar och vad det innebär för begränsningar i flickors vardag som sker trots att vi lever i ett sekulärt och demokratiskt samhälle. Det känns overkligt att fortfarande idag år 2016 leder förtrycket av flickor som inte följer uråldriga klanregler och dess mentalitet till så ödesdigra konsekvenser att det urartar i dödligt våld. Vi minns det tragiska mordet på Fadime som mördades av sin familj 2002 för att hennes familj inte accepterade att hon ville välja vem hon skulle älska.

Det var också året 2002 som vår hedersgäst, forskare och expert på vad som kallas hedersvåld Mariet Ghadimi och hennes syster Sevana Bergström startade TRIS – tjejers rätt i samhället. De var när de märkte att de inte fick göra allt deras vänner fick och när andra vänner blev bortgifta och skickade till utlandet mot sin vilja och som inte vågade slå larm för hjälp. Detta ville de motverka och startade TRIS, som blivit en fristad för unga flickor där de får läxhjälp och tillträde till idrott som de förnekas av sina familjer och medvetandegöra dem om sina rättigheter.

Mariet är stolt över att bland mycket annat ha bidragit till att lagen som tillät familjer att gifta bort sina döttrar innan de fyllt 18 år och t o m så tidigt som 15 år om familjen ansökte om dispens av kulturella skäl. Och ingen reagerade. Alla flickor i Sverige hade och har än idag inte samma rättigheter och skydd, vissa har alltså färre rättigheter med skolans och myndigheters goda minne och acceptans. Idag är barnäktenskap och tvångsäktenskap inte längre tillåtet i brottsbalken, men förekommer ändå och mörkertalen är stora. Tyvärr är det endast två fall som fällts för tvångsäktenskap sedan lagen inträdde, vilket påvisar svagheter i den då tvång måste kunna bevisas. Det finns dessutom en grupp som är än mer utsatt vilket är flickor med intellektuell funktionsnedsättning som har ännu mindre chans att värja sig mot tvångsäktenskap.

Var har integrationen misslyckats och varför?

Mariet menar att integrationen i Sverige har gjort insatser efter gruppens utgångspunkt och inte individens. Då misslyckas man eftersom det då handlat om insatser som att få in familjeförsörjaren i familjen i arbete så att de kan försörja sig. Misstaget är att insatsen alltså riktas till männen eftersom deras kulturella utveckling vad gäller normer, jämlikhet och lika rättigheter inte kommit lika långt som i Sverige. De lagar och jämlikhet vi har uppnått i Sverige har inte kommit över en natt, det har tagit snart 100 år att utveckla. Misslyckandet ligger alltså i insatsen, då män visat sig integreras sist av alla i en familj. Integration är alltså inte bara att komma in på arbetsmarknaden, utan kräver kulturell och social integration. Männen vinner inte något på att uppnå kulturell och social integration då det innebär att de måste lämna ifrån sig makt.

Med vilka insatser når vi kvinnorna för att öka integrationen?

Arbetsförmedlingen i Uppsalas arbete är ett gott exempel. De satsar på etableringsstöd till kvinnor som handplockas i grupper på 10-15 personer som kommer till TRIS för utbildning i deras verksamhet, totalt ca 900 kvinnor per år. Där går de bland annat igenom svensk historia, hur vi uppnått den jämlikhet vi har idag samt berättar för dem vilka rättigheter de har i Sverige och att till och med barn har ett starkt förhållande till staten vad gäller rättigheter m m. Det är en stor omställning för kvinnorna då de i sina hemländer oftast är 2:a hands medborgare där det är männen som är närmast makten, dvs staten och gud. Enligt en undersökning som gjordes 2009 i 37 skolor i Stockholms stad årskurs 9 var det ca 30% av alla flickor som lever under hedersrelaterat förtryck.

Så hur övervinner vi hinder för integration?

Genom utbildning till nyanlända, satsa på kvinnors integration och väg in på arbetsmarknaden. Engagera civilsamhället men ställ tydliga motkrav på dessa, som hur de tänker runt jämlikhet och gör en bra utvärderingsmall. Köp in en utbildning – de pengarna får vi tillbaka på ett år. Mariet uppmanar också människor att uppamma modet att ifrågasätta, ställa krav på människor att de ställer upp på de svenska värderingar och samhällskontrakt vi har och inte acceptera att de inte respekteras och efterföljs. Ring imamer och ifrågasätt familjefäders protester och argument för att begränsa sina döttrars friheter, för ofta håller de inte utan är fäders försök att begränsa sina döttrar. Vi måste våga göra detta för flickornas skull. Alla barn ska ha lika rättigheter till fri lek etc i Sverige. Och ja, kanske några människor kommer kalla dig rasist, men våga stå upp mot det. Det gäller att stå upp för våra värderingar om jämlikhet och demokrati.

Det var en fantastiskt intressant och faktaspäckad kväll som gett oss insikter och handfasta tips hur vi kan jobba för bättre integration! Stort tack till Mariet Ghadimi!

Läs mer om TRIS viktiga arbete med bl a Ronjabollen här.