Kunskap är biljetten vidare i livet. Därför brinner vi Liberaler för att ständigt göra skolan bättre.

I Vallentuna ska varje barn och ungdom mötas av en skola som tror på dem, oavsett om de behöver extra stöd eller är redo att ta nästa kliv och vill utmanas vidare. Vi vill bygga en kunskapsskola där studiero, trygghet och höga förväntningar går hand i hand med nyfikenhet, framtidstro och lust att lära. Här ska elever kunna växa i sin egen takt, fördjupa sina styrkor och upptäcka nya möjligheter. När klasserna är mindre, skoldagen är trygg och skärmfri och lärarna får vara just lärare, får fler elever chansen att överraska sig själva.

Vallentuna ska vara en kommun där skolan öppnar dörrar till världen, nya idéer och till kunskap som visar nya vägar vidare i livet. Där barngrupperna i förskolan är små och där högläsning ger en stabil grund för framtida läsning. Där grundskolan erbjuder både riktigt stöd och riktiga utmaningar, och där gymnasiet förbereder elever för studier, arbetsliv och skapar tro på en ljus framtid. Med en tydlig liberal övertygelse om att kunskap frigör människor, fortsätter vi skapa en skola där alla elever, de som kämpar, de som briljerar och alla däremellan, kan känna sig trygga och får förutsättningar att själva bestämma i sina liv.

Trygghet och studiero

Studiero och trygghet kräver att läraren har tydlig auktoritet i klassrummet och möts av respekt från både elever och föräldrar. Föräldrarna har ett ansvar att stödja skolans arbete och att bidra till att deras barn följer skolans regler. Läraren ska kunna ägna sig åt undervisningen, medan uppgifter som rastvakt och socialt omhändertagande ska skötas av andra yrkesgrupper. När varje profession får göra det de är bäst på skapas en trygg skolmiljö där lärandet står i centrum och varje elev får möjlighet att utvecklas.

• En trygg skolmiljö för alla

Skolan ska vara en plats för alla barn och unga. Arbetet med demokratiska värderingar och tolerans för varandras olikheter är grundläggande, liksom att förmedla synen på respekt för alla människors lika värde, jämställdhet och rätten till självbestämmande över sin egen kropp. Alla elever ska känna sig trygga och välkomna i skolan.

Alla skolor ska ha ordningsregler som tydligt beskriver konsekvenser vid överträdelser och som elever och föräldrar känner till. När regler inte följs måste skolan agera snabbt, inte blunda för problemen. 

Lärare behöver ha stöd från rektorer att använda sina befogenheter enligt skollagen för att upprätthålla ordningen, såsom att visa ut en elev ur klassrummet. Återkommande språkliga aggressioner ska kunna vara skäl för omplacering.

I Vallentunas förskolor och skolor ska det råda nolltolerans mot våld och kränkningar – även digitala. Många sexuella trakasserier och våldsbrott mot unga sker i skolmiljö, vilket är helt oacceptabelt. När lagbrott sker ska det också hanteras som lagbrott, även i skolan.

• Trygghetsteam med fältassistenter

Vi vill införa permanenta trygghetsteam i alla skolor, som ska arbeta nära fältassistenterna. Trygghets­teamen ska avlasta lärarna och arbeta trygghetsskapande på skolan. Idag finns trygghetsteam på vissa skolor. Fältassistenter besöker alla skolor och träffar många av eleverna även utanför skoltid.

• Arbete mot mobbning

Långvarig mobbning leder ofta till hög frånvaro. Så ska det inte vara. Om åtgärder inte hjälper ska det vara den som mobbar, inte den utsatta, som flyttas till en annan skola. Vallentunas skolor ska arbeta systematiskt och långsiktigt mot mobbning, med evidensbaserade metoder och uppföljning varje termin. Elever ska vara delaktiga och rektorer ha ett tydligt ansvar.

Precis som det finns fritt skolval ska det vara enklare för elever att byta klass när det behövs för närvaro, trygghet eller social utveckling.

• Vi vill ha en akutskola i Vallentuna

Hot, våld och kriminalitet förekommer även i skolan. En akutskola ger våldsamma eller hotfulla elever en tillfällig och liten undervisningsmiljö där de kan få en nystart. Där kartläggs elevens behov, och en plan tas fram mellan skola, föräldrar och socialtjänst. Samtidigt förbättras studieron, tryggheten och arbetsmiljön på den vanliga skolan för övriga elever och lärare.

• Stoppa normförskjutning och radikalisering bland unga

Allt fler unga killar påverkas av machokultur och kvinnofientlighet i sociala medier. Många anser att jämställdheten gått för långt, och synen på sex med våldsinslag har förskjutits. Mobilförbudet under skoldagen och porrfilter på Vallentunas datorer är steg för att vända utvecklingen och att sexualundervisning sker i skolan, inte via våldsporr på nätet.

Men skolan måste också stärka sitt arbete med värderingar och kritiskt tänkande och våga prata öppet om destruktiva ideal. Sexualundervisningen behöver bli tydligare och ta upp frågor om porr, sex och relationer, så att unga får en sund bild av respekt, samtycke och ömsesidighet. Även föräldrar behöver ta ansvar för samtalen hemma om empati, ansvar och hur man är en bra medmänniska, både i verkligheten och på nätet.

Fler unga radikaliseras också ännu mer och ansluter sig till våldsbejakande grupper inom högerextremism, radikal islamism och vänsterextremism. Skolan måste arbeta aktivt och förebyggande, i samverkan med polis, socialtjänst och fältassistenter.

Skolpersonal ska ha kunskap för att upptäcka elever som lever under hedersförtryck. De ska ta hjälp av socialtjänsten utan att den utsatta behöver larma själv. Origo – Stockholms läns resurscentrum mot hedersförtryck – ska användas för utbildning av skolpersonal.

• Socialtjänsten ska finnas i skolan

Samarbetet mellan skola och socialtjänst ska stärkas ytterligare, oavsett om det gäller hemmiljö, skolnärvaro eller trygghet. Vallentuna har idag skolsocionomer som arbetar förebyggande mot hög frånvaro, och skolsociala team som stöttar elever som riskerar att bli hemmasittare.

Socialtjänsten bör också förstärkas med exempelvis arbetsterapeuter för att underlätta barns skolgång. Vi vill utöka arbetet även för elever som har hög frånvaro men inte når gränsen för insatser från skolsociala team. En fungerande skolgång är den främsta skyddsfaktorn för barn i riskzon. När socialtjänsten finns nära skolan blir det lättare att upptäcka barn och unga som far illa eller riskerar att hamna i kriminalitet. Därför behöver socialtjänsten finnas inte bara i grundskolan utan även på gymnasiet.

Skolan först i Vallentuna

Vårt drömklassrum är en lugn och trygg plats där klassen inte är för stor och varje elev får det stöd eller de utmaningar hen behöver. Här kan den som mår bättre av en mindre grupp eller enskilt stöd få det under en period eller i ett visst ämne, medan den som ligger långt fram får möjlighet att utvecklas vidare. Genom att läraren ges den respekt som krävs kan lektionerna fokusera på lärande, struktur och studiero. Läraren har möjlighet att lägga lika mycket tid på förberedelser och uppföljning av undervisning som på lektionen i sig. Rasterna präglas av rörelse, kultur och en inkluderande miljö. I vårt drömklassrum blir varje elev sedd och får möjlighet att nå sin fulla potential.

• Maxstorlek för klasser

Särskilt i de lägre årskurserna behöver klasserna vara små för att ge studiero och tid för läraren att hjälpa varje elev. Liberalerna vill införa ett tak för hur stora klasserna får vara eller hur många elever en lärare ska undervisa samtidigt. Tidigare låg taket på 25 elever per klass. Vi vill återinföra maxstorlek anpassade efter ålder.

• Satsa på svenskan

Svenska är skolans viktigaste ämne. God läsförmåga hänger tydligt ihop med hur väl en elev klarar andra ämnen. Böcker stärker både språk och fantasi, och litteratur är en viktig del av undervisningen – både sådant som ingår i läslistor och det eleven väljer själv.

• Alla skolor ska ha ett bemannat skolbibliotek

Tack vare Liberalerna ska varje skola i Vallentuna ha ett bibliotek med en bibliotekarie som arbetar tillsammans med lärarna. Bibliotekarier kan lotsa elever till rätt böcker, oavsett ålder och läsvana, och locka även ovana läsare.

• Bra skolböcker

Tack vare Liberalerna har elever nu fysiska läroböcker i de teoretiska ämnena. Det gör det lättare att förstå vad man ska kunna, hitta tillbaka vid missad undervisning och studera hemma. Det ger också vårdnadshavare bättre möjlighet att följa och stötta barnens lärande.

• Elever som har lätt för sig behöver utmaningar

Elever som snabbt når målen ska få undervisning utanför sin ordinarie klass när det behövs. Det kan handla om mindre grupper på högre nivå eller att utvidga dagens möjlighet att läsa gymnasiematematik i årskurs nio till fler ämnen.

• Fortsätt stärka fritidshemmen

Fritidshemmen är viktiga för både studiestöd och meningsfulla aktiviteter efter skolan. Fritidspedagoger kan vara betydelsefulla vuxna i barns liv. Fritids ska stödja skolans mål, bland annat genom läxhjälp. Civilsamhällets engagemang ska tas till vara, även om skolan ska drivas professionellt.

• Det som behövs i skolan ska erbjudas av skolan

Om schemat gör att elever behöver mellanmål ska det ordnas i skolan. Om datorer används i klassrummet ska elever kunna ladda dem på plats. Finns skåp ska skolan erbjuda låsbara skåp eller hänglås.

• Stärk elevhälsan

Hjälp ska vara lätt att få för elever som mår dåligt eller behöver extra stöd. Alla elever ska få träffa kuratorn för att bygga en första kontakt. På Liberalernas initiativ stärks elevhälsan och socialnämnden har fått mer resurser mot bland annat psykisk ohälsa. Nationellt driver Liberalerna också på för fler professioner i skolorna, som logopeder och psykologer, och tydligare krav på vad elevhälsan måste erbjuda och hur många elever varje kurator ska ansvara för.

• Tidigt och bättre stöd till elever som behöver det

När en elev halkar efter startar ofta långa utredningar. Det leder ibland till extra anpassningar som gör att eleven får mindre undervisning istället för mer. Liberalerna vill att eleven direkt ska få stödundervisning av en skicklig lärare eller speciallärare. Om svårigheterna kvarstår kan en utredning behöva göras. Elever som halkar efter tidigt ska också lättare kunna gå om ett år för att komma ikapp.

Elever i behov av stöd ska identifieras med årliga standardiserade tester. Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att ta fram dessa. De mäter bland annat läsförmåga och matematik. På så sätt kan stödundervisning sättas in tidigare. Det kan ske i en mindre grupp under en viss tid eller enskilt.

För en elev med beteendeproblem i klassrummet kan undervisning i hjälpgrupp en tid vara ett sätt att komma på rätt köl och låta klasskompisarna få studiero.

Men de särskilda undervisningsgruppernaa för elever som har svårt att klara sig i en vanlig skolmiljö behöver byggas ut kraftigt.

En elev har rätt till det stöd som krävs för att nå kunskapsmålen. I dag läggs tilläggsbeloppen för kommunala skolor i Vallentuna in i ett gemensamt strukturbelopp. Det gör att pengarna inte alltid når eleverna som behöver dem mest. Vi vill avskaffa detta system och gå tillbaka till individuella ansökningar, även om det innebär mer administration, eftersom det garanterar att rätt elev får rätt stöd.

Elever med långvarig sjukfrånvaro kan få undervisning genom robotar, fjärrundervisning eller hybridlösningar. Dessa verktyg kan också stödja specialpedagogik och språkinlärning. Skärmfri skola och digitalt stöd står inte nödvändigtvis i konflikt. Det handlar om att använda rätt teknik för rätt behov. Vi vill utöka möjligheten att använda sådana verktyg under övergångsperioder för elever som kämpar med närvaro.

• Modersmålsundervisning

Elever som har rätt till modersmålsundervisning ska få det under hela grundskolans tio år. Undervisningen ska anpassas efter elevens nivå och ålder. Vi välkomnar också regeringens reformer för svenska som andraspråk.

• Läxor är viktiga för att träna

Rätt utformade ger läxor god effekt. De ska handla om repetition och övning. Samtidigt måste läxmängden vara rimlig så att barn också får tid till rörelse, fritidsintressen och föreningsliv.

• Kultur och rörelse för lärande

Kulturinslag i skolan stärker både lärande och bildning. Vallentuna har ett bra samarbete mellan skola och kulturverksamhet som vi vill värna. Vi vill också ge elever mer rörelse under skoldagen, gärna även i korta organiserade pauser. Det förbättrar koncentrationen och gynnar studieresultaten.

• Nytt betygssystem

Liberalerna har tagit initiativ till ett nytt betygssystem som motverkar betygsinflation och gör gränsen för godkänt mindre skarp. Det gynnar både elever och samhället. Fler elever kan då gå vidare till ett nationellt gymnasieprogram där de har behörighet, istället för att fastna i introduktionsprogram med små möjligheter framåt.

• Vallentuna gymnasium

Hela Stockholmsregionen har en gemensam gymnasieregion med samma ansökningssystem och en gemensamt beslutad skolpeng. Det betyder att elever fritt kan söka mellan kommunerna och att Vallentuna konkurrerar på samma villkor som andra skolor i regionen. 

Vallentuna gymnasium har nyligen fått nya, moderna och välutrustade lokaler. Närheten till stationen gör dessutom skolan lätt att nå – både för Vallentunabor och för elever från andra delar av Stockholm. Med sina starka yrkesprogram och fina sammanhållning står Vallentuna gymnasium väl rustat på den gemensamma gymnasiemarknaden.

Yrkesprogrammen är en stor styrka på Vallentuna gymnasium och har byggts ut under Liberalernas ledning, bland annat med transport, personlig tränare och naturbruk. Arbetsmarknaden efterfrågar fler med yrkesutbildning, och eleverna får jobb snabbt efter examen. De gymnasiala lärlingsanställningarna gör också att elever kan kombinera studier med arbetslivserfarenhet. Vi vill värna yrkesprogrammen, även de med lärlingsinriktning, idrottsprofilen och att fler elever väljer ett yrkesprogram.

Språkkunskaper öppnar dörrar – både i Sverige och internationellt. Vallentunas satsning på språk och internationella kontakter på gymnasiet ska fortsätta, så att eleverna får kompetenser som efterfrågas av arbetsgivare och ger fler framtidsmöjligheter.

Förskolan: första steget i ett tryggt lärande

Förskolan är grunden för barns lärande och trygghet. I Vallentuna vill vi ha en förskola där varje barn blir sett, får god språklig utveckling och tidig stimulans. Förskolan ska vara en trygg miljö där nyfikenhet väcks och hålls vid liv. Det kräver små barngrupper, behöriga förskollärare och utbildade barnskötare som har tid och utrymme att arbeta nära barnen. Med tidiga insatser, skärmfri miljö, fokus på språk och högläsning och en ny s k barnhälsa kan förskolan ge alla barn oavsett bakgrund en rättvis och stabil start i livet.

• Rätt till 30 timmar i förskolan

Alla barn i Vallentuna har idag, tack vare Liberalerna Vallentuna, rätt till 25 timmar i förskolan, även när en förälder är arbetslös eller föräldraledig. Vi vill utöka rätten ytterligare så att alla barn får 30 timmar i veckan. Förskolan är extra viktig för barn som annars riskerar att få ett sämre utgångsläge vid skolstart och behöver mer stöd i svenska språket. 

• Maxtak för barngruppernas storlek

Barn behöver tid och uppmärksamhet från utbildade förskollärare. Liberalerna har därför tagit initiativ till att kommunen nu arbetar mot målet max 12 barn i småbarnsgrupper och 15 barn i grupper för äldre barn. Liberalerna driver samtidigt på för lagkrav om både maxstorlek och personaltäthet nationellt.

• Skärmfri förskola

Forskning visar att barn lär sig bäst i skärmfria miljöer. En skärmfri förskola främjar språkutveckling, koncentration och socialt samspel. Den ger också mer utrymme för rörelse och fysisk aktivitet. Därför ska förskolan vara skärmfri.

• Satsa på barns språk och på läsning

Förskolan ska stärka barnens språk genom sagostunder, rim och ramsor och andra lekfulla aktiviteter som väcker intresse för läsning. Screening av barns ordförråd behöver göras redan i förskolan och sedan följas upp med riktade insatser. 

För barn till nyanlända och till familjer där vårdnadshavare inte talar svenska är förskolan särskilt viktig. Kommunen ska aktivt uppmuntra dessa familjer att låta barnen gå minst 15 timmar per vecka  i förskolan.

Liberalerna vill även att läsningens roll på förskolan ska stärkas. Därför vill vi införa ett mål om minst 100 timmar högläsning per år i förskolan.

• Barnhälsa i förskolan för tidiga insatser 

Barn som behöver extra stöd ska få hjälp snabbt. Förskolans rektor ansvarar för att speciallärare kopplas in och att socialtjänst och föräldrar involveras när det behövs. Tidiga insatser kan förebygga stora problem senare i livet.

Vi vill införa en ny sorts elevhälsa för förskolan, en barnhälsa. Barnhälsan ska samarbeta nära kommunens socialtjänst. Den ska komplettera, inte ersätta, BVC och fungera som en social länk som samlar samhällets stöd kring barnet.

• Höj förskolepengen

För att minska barngrupper, behålla förskollärare och utveckla pedagogiken behöver förskolepengen fortsätta höjas kraftigt de kommande åren.

• Jämställdhet

Förskolan ska ge alla barn samma möjligheter i livet, oavsett kön. Det handlar om att motverka begränsande normer och öppna fler vägar för varje barn.

• Specialförskola

En del barn har särskilt stora svårigheter och behöver en anpassad miljö. Idag finns en språkförskola i samarbete med Region Stockholm för barn med språkstörning. Vi vill se fler specialförskolor, till exempel för barn med tidigt upptäckt autism eller intellektuell funktionsnedsättning. Det skapar trygghet och rätt förutsättningar för alla barn.

Låt lärare vara lärare

Lärarnas huvuduppgift är att undervisa. De ska inte behöva lägga tid på administration eller fungera som kuratorer, vaktmästare eller rastvakter. Sådana uppgifter bör skötas av annan personal med rätt utbildning, så att lärarna kan fokusera på att förbereda, genomföra och följa upp undervisning.

• Bättre arbetsmiljö

Stökiga klassrum beror ibland på att alla elever sitter i samma grupp, oavsett behov. Med tidigt stöd till elever som behöver det, fler speciallärare som arbetar direkt med eleverna och fler små undervisningsgrupper blir arbetsmiljön mer hållbar för lärarna.

• Reglerad undervisningstid

Många lärare upplever i dag en ohållbar arbetssituation där tiden inte räcker för att planera, genomföra och följa upp undervisningen. Därför vill Liberalerna återinföra reglerad undervisningstid. Det innebär att läraren ska ha lika mycket tid för förberedelser och efterarbete som för själva undervisningen. Med tydliga ramar blir arbetsbelastningen rimligare för lärarna – och eleverna får bättre undervisning, snabbare återkoppling och det stöd de behöver för att lyckas.

• Jobbtelefoner för lärare

Lärare bör, precis som många andra yrkesgrupper, ha en tjänstetelefon. Det underlättar att skilja på arbete och fritid och ökar säkerheten vid kriser. Enhetliga digitala verktyg gör också arbetet enklare, minskar dubbelarbete och förbättrar informationssäkerheten.

• Kompetensutveckling

Lärare behöver kontinuerlig kompetensutveckling som bygger på forskning. Det kan till exempel handla om fördjupning inom neuropsykiatriska funktionsvariationer för att stärka undervisningens kvalitet. Men lärare ska också ha rätt att själva välja fortbildning inom de ämnen de undervisar för att hålla sig uppdaterade.

Läs mer om vår politik i Vallentuna här.

Vår nationella politik hittar du här.